Många tror kanske att fast food i servicehandeln, eller convenience som vi säger numera, är ett modernt fenomen. Det kan stämma på sätt och vis men det finns en historisk – och naturlig – koppling mellan dessa båda kundbehovsstyrda branscher.
Snabbmatens framkomst
Man får väl ändå utgå från att den svenska snabbmaten föddes i samband med Stockholmsutställningen 1897. Det var ju då man för första gången serverade varm korv till allmänheten. Från ”låda på magen” vilket kom att få ett stort genomslag för att sedan utvecklas till korvkiosker och moderna gatukök. Till det som idag samlas under begreppet fast food.
Vad är convenience?
Vad är då convenience? Ja, här finns ursprunget i flera olika branscher, eller skrån som man, sa förr i tiden. Tobaksbutikerna, kioskerna, bensinstationerna, servicebutikerna och andra med dessa närbesläktade fenomen. Redan slutet av förra seklet började man använda begreppet ”servicehandel” vilket numera övergått till det mer internationella ”convenience”
Den snabba matens gynnsamhet
Behovet av snabb mat och lika snabb expediering av en tidning, ett paket cigaretter, lite godis eller en glass, sammanföll på ett naturligt sätt och därför uppstod i början av 1960-talet det man kallade kombikiosker; kiosk och gatukök i ett. Under 1990-talet började man sälja korv på bensinstationerna, något som visade sig vara en perfekt kombo. Lika bra som hamburgerkedjornas drive in och drive throu-utbyggnader.
Smörgåsar, sallader och enklare maträtter som bakad potatis och pajer gjorde successivt sitt intåg i servicehandeln där man alltmer började upplåta sina ytor till snabb och fräsch mat. Något som inte bara passade konsumenterna utan som också hade en mycket positiv bäring på lönsamheten i de nämna butiksformerna.
Convenience utevckling
Samtidigt började café- och coffeeshop-marknaden att blomstra. Samma utbud i mångt och mycket och ännu ett led i ”convenience- och fast food” som under de senaste 20 åren verkligen utvecklats med bättre produkter, nya produkter, smartare menyer, fräschare och färskare – och kunderna har visat sin uppskattning.
Trafikbutikskedjorna tillsammans med Reitangruppens kedjor Pressbyrån och 7-Eleven har visat vägen och här pågår en ständig utveckling och anpassning. Det säljs kaffe och bullar i sådana volymer att man nästan hisnar, för att inte tala om mängden korvar. Miljoner och åter miljoner lämnar de här butikerna varje år och inget tyder på avmattning.
Convenience Stores Sweden
Convenience Stores Sweden är en branschorganisation med sina ursprung i flera olika organisationer som under årens lopp slagits samman för att med större styrka kunna jobba för branschens utveckling. Här inryms idag allt från traditionella medlemsförmåner som kortinlösenavtal och företagsförsäkringar, jämsides med hygienutbildningar och olika former av konsumentundersökningar. En viktig del i organisationens verksamhet är att vara centrum för nätverkande mellan branschens olika aktörer. För detta ändamål bildades för knappt tio år sedan underavdelningen CSS Networking program.
Branschen framtid
Att vi tittat tillbaka betyder inte att vi inte är framsynta. Tvärtom. Branschens framtid är ljus och pandemitiden har visat att konsumenterna uppskattar de mindre lokala butikerna och den service och det utbud som finns där. Vi befinner också i en oerhört spännande fas av digitalisering och vad det kan betyda för ännu bättre tillgänglighet och service. Obemannande, eller semi-obemannade, enheter kommer vi med all säkerhet att få se mer av inom convenience och fast food där tekniken kan spelar en allt större roll.
Text skriven av Gunilla Pihlblad, Chefredaktör och ansvarig utgivare på Convenience Store News, Partner till mässan.
Om två veckor slås portarna åter igen upp för branschmässan Fastfood & Café & Restaurant Expo (FFCR) i Stockholm. Med 250 utställare, en soffa full av kända branschpersonligheter och några överraskningsmoment för att fira att det oönskade uppehållet är slut, så är allt nu klart inför öppnandet.
Läs mer »
Digitala tjänster och hjälpmedel har för många verksamheten varit nyckeln till överlevnad. Men vad innebär den digitala utvecklingen för den personliga servicen i restaurangbranschen? Hur ska restaurangerna göra för sticka ut i mängden utan deras styrka i personalen och den personliga servicen?
Läs mer »
